Vi hittade en artikel ute på nätet som tar upp lite av grunderna och historien bakom paintballsporten.
Därför passade vi på att maila författaren Erik Broströmer och fråga om vi fick publicera hans artikel här på våra sidor.
Till glädje för oss och andra gav han oss sitt medgivande och det vill vi tacka honom för.

Här nedanför kan ni läsa artikeln som tar upp det mesta om paintball. Har ni några frågor om artikeln kan ni skicka mail till dess författare..
erik.brostromer@telia.com

Vi har ändrat lite i den grafiska utformningen av orginalartikeln för att den skulle passa in på sidan men inga bilder eller delar av texten är borttagna eller utbytta.

Förord
Syfte
Material och Metoder
Vad är Paintball
Historia
    Sverige
Vad för utrustning används inom paintball
    Paintballmarkören
        Stockmarkören
        Pumpmarkören
        Semimarkören
        Paintballs
    Säkerhetsutrustning
        Masken
        Barrel plug
    Kläder
Paintballbanan
    Utomhusbana
        Avspärrningar och skyltar
        Safety zone
    Inomhusbana
Regler
    Spelregler
        Flaggregeln
        Träffregeln
    Säkerhetsregler
    Domare
Hur bör man spela paintball - taktiska tips
Spelformer
    Capture the flag
        Taktik
    Attack and Defend
        Taktik
    Football
        Taktik
    Turneringsspel
Är paintball en krigslek?
    Vad tycker paintballspelarna?
    Vad tycker utomstående?
Vilka rykten cirkulerar kring paintball?
    Negativ Media
    "Man skjuter på varandra med vapen"
    "Man klär sig som militärer!"
Hur står sig paintball moraliskt mot andra sporter?
Bör man låta barn spela paintball
Slutord
Tack till
Ordlista
Litteraturförteckning

Paintball... De flesta har nog hört talas om det, men vet kanske inte riktigt vad de skall tro. Vissa talar om det som en rolig lek, andra som en seriös sport. Det finns även de som menar att det är en slags "krigslek" som pågår i våra svenska skogar. För att försöka reda ut begreppen finner ni här en beskrivning av sporten paintball.

1992 stötte jag på företeelsen paintball. Jag hade hört om "spektaklet i skogen", men jag hade inte grundat någon egentlig uppfattning om det. Jag och sex andra nära vänner bestämde oss i alla fall för att prova på paintball, och vi hade jättekul. Ett par månader senare köpte jag min första markör ("paintballgevär") och på den vägen är det. Jag spelar fortfarande och har sett paintball växa fram från ett roligt spex till en riktig sport här i Sverige.

De skriverier som har berört paintball har varit mycket skiftande, både positiva och negativa, men har framförallt präglats av en stor brist på kunskap i ämnet. Därför känner jag att detta arbete har en viktig informativ funktion att fylla, då paintball redan är rejält etablerat i Sverige och den mest växande sporten i Världen.

För att kunna ge en så objektiv bild som möjligt har jag intervjuat personer djupt engagerade i paintball samt förstagångsspelare och personer som inte har varit i kontakt med sporten personligen. Vidare har jag med intresse följt och beställt artiklar ur svenska dagstidningar, amerikanska tidningar och paintballmagazin. Internet har gett mig möjligheten att se var paintball står idag. Naturligtvis har dock mina personliga erfarenheter legat till grund för den röda tråden genom arbetet.

För att kunna utveckla resonemang utan att behöva störas av återkommande förklaringar på fackuttryck finner ni en paintball-ordlista i slutet av arbetet. Vidare börjar huvuddelen av arbetet med att ge en inblick i vad paintball egentligen är, och dess historia. Därefter beskrivs paintballmarkören, spelets regler och varianter samt taktik mer djupgående. Jag hoppas därmed att man skall kunna ge sig in i debatten om paintballens moraliska aspekter med lite mer "kött på benen".

I sporten paintball använder man en markör, en slags pistol eller gevär, som med hjälp av tryck slungar iväg en liten färgfylld boll. Bollen består av ett gelatinlager fyllt med vattenlöslig gelé och markörerna drivs av komprimerad luft eller kolsyra. För att spela krävs skyddsutrustning i form av en heltäckande mask som skyddar ögon och huvud från att skadas vid en träff. Utgångshastigheten på markörerna är även begränsad. En paintballmarkör räknas i Sverige som ett slags luftvapen, men kräver ingen licens. Reglerna som gäller inom sporten är mycket stränga när det gäller säkerhetsaspekter, och statistiken visar att det sker fler skador per person inom golf än inom paintball. Gällande regler beskrivs mer ingående under just rubriken ‘regler’ nedan.

Väldigt förenklat kan man säga att man använder markören i en sport som närmast kan liknas vid en avancerad version av "datten" (ung. "kull"). En av skillnaderna är att man med hjälp av markören kan "datta" (markera) en spelare på långt håll. När en spelare blir markerad så lämnar han helt enkelt spelplanen för att återkomma i nästa match. Kroppskontakt är inte tillåten. En annan skillnad är att ett slags flaggspel ingår. Vanligtvis skall lagen ta sig från sin bas (startposition) till motståndarlagets, för att där hämta en flagga, vilken sedan skall hängas i lagets egen hemmabas. Världens första paintballmatch vanns faktiskt utan att en enda boll avfyrades. Paintball är en utpräglad lagsport, där samspelthet, strategi och taktik i långa loppet vinner över individuell skicklighet. En fördjupning på området sker under rubrikerna; ‘Hur bör man spela paintball - taktiska tips’ samt ‘Spelformer’.

Sporten utövas av män, kvinnor och barn i alla åldrar från alla yrken och bakgrunder. Även handikappade, ex rullstolsbundna, kan spela (Robinson, 1996). Medelåldern på utövarna i Sverige är förhållandevis låg, ca 25 år, emedan den i andra länder kan vara uppemot 35 år.

Den viktigaste förutsättningen för paintball är paintballmarkören. Den uppfanns av en kanadensisk skogshuggare för möjliggöra märkning på långt håll av de träd som skulle fällas. Hans markör blev en succé bland både skogvaktare och boskapsskötare, och det dröjde inte länge förrän den amerikanska Armén blev intresserad. De såg här ett enkelt sätt att göra sina övningar både mer realistiska och framförallt mycket billigare. Efter att markörerna utvecklats vidare drog den amerikanska armen slutsatsen att paintball inte var användbart i ett militärt övningssyfte. Inte ens för att öva gerillakrigföring var det någon nytta för försvaret att använda sig av paintball (Forsberg, 1993).

1982 släpptes paintballmarkörerna ut på den civila marknaden i USA som en sport och lek för allmänheten. Efter ett par månader av okontrollerat spel började paintballorganisationer växa fram. En sport kom att formas med fasta regler och divisionsspel. Allmänhetens reaktioner till den nya flugan var minst sagt blandad men blev efter hand mer och mer positiv.

Sverige
I Sverige blev det inte lagligt att licensfritt äga paintballmarkörer förrän 1992, men redan innan dess hade flera svenskar aktivt spelat paintball på bl a Åland. De regler som kom att gälla var inte avsedda för paintballmarkörer så det uppstod mycket förvirring, men tillslut kom följande tolkning att gälla: Paintballmarkörer får användas lagligt till målskjutning, dock ej mot personmål. Om så ändå skulle ske, bör det inte anmälas, om inte någon av parterna vill det. Maximal anslagsenergi för en pumpmarkör skall vara 10 Joule vid 25° C, men endast 3 Joule för en semiautomatisk paintballmarkör. Om någon del på markören utbytes (pipa, bolt el. fjädrar och andra slitdelar) räknas den som en ny markör... Rörigt, inte sant.

Den allmänna reaktionen till sporten var splittrad. En del svenskar reagerade häftigt och enligt en artikel av Håkan Nordgren (1993) förekom uttryck som "träningsläger för nynazister" och "hobby-Rambos" i svensk dagspress 1992. Paintball beskrevs som en ren krigslek utan regler och organisation. Dock var opinionen mer för eller likgiltig inför paintball än mot, så naturligtvis publicerades även positiva artiklar.

I slutet på 1992 bildades SPF, Svenska Paintball Förbundet, för att samla de lokala klubbar som bildats. Tyvärr lyckades de inte nå ut till hela Sverige, utan koncentrerade sig istället till Stockholmsområdet. Därför bildades en svensk filial av EPSF, det största Europeiska paintballförbundet, i Sverige. De svenska paintballspelarna kunde därmed relativt kvickt få hjälp av redan etablerade paintballorganisationer, och med hjälp av dem försökte man ge paintball ett positivare ansikte. SPF kom att lägga ned sin verksamhet till förmån för EPSF vilka nu är rikstäckande. EPSF anordnar t ex varje år en cup med spel i tre olika divisionsnivåer för att koppla samman paintballspelare över hela Sverige. Detta har tagit tid så de har inte hunnit bedriva någon större kommunikation med politiker och myndigheter angående paintballreglerna. Därför kom det som en positiv överraskning när Sveriges Riksdag den 1 april 1996 röstade igenom en ny vapenlag, där det specifikt står att paintballgevär får användas till paintballspel och skytte mot alla mål, samt att de krångliga reglerna med utgångshastigheter och utbytesdelar tagits bort. Mer om de gällande reglerna står dock under rubriken ‘Regler’. Kanske visar det att paintball inte längre anses som något militärt busstreck, utan som en riktig sport (Potter, 1996).

1994 uppskattade man antalet paintballspelare i Sverige till ca 20 000.

För att spela paintball krävs inte så mycket utrustning. Man måste ha en mask för att skydda ögonen och ansiktet. En markör behövs teoretiskt sett inte alltid, man kan ju vinna vissa flaggspel ändå, men i praktiken har alla en markör. Markören kräver en gastank samt ett magasin fyllt med boll. Så, på med lite rejäla kläder och spelet kan börja. Naturligtvis finns det en uppsjö av annan utrustning som kan förbättra spelet. En nybörjarutrustning kan ligga på ca 2000-2500 kr, men om man vill ha det värsta så får man vara beredd att lägga ut uppemot 15000 kr... Kanske kan följande stycken kan reda ut begreppen lite mer?:

Paintballmarkören
Paintballmarkören togs fram för att markera träd, och används tillika inom paintball för att markera. Därför känner man som det paintballspelare svårt att jämföra markören med ett vapen (en del paintballspelare är vapenvägrare), men vissa likheter finns i form och mekanism. Alla markörer använder gastryck för att slunga iväg bollen, samt pipa för att accelerera och rikta den. Hur mekanismen fungerar i sig varierar från markör till markör, men man kan enkelt dela upp dem i tre olika grupper; stock-, pump- och semimarkörer.

Stockmarkören
En stockmarkör, stock eller stockgun, är ofta pistolformad. Det är den markör med minst "eldkraft", för att den använder en 12 grams kolsyretub som bara räcker till 25 boll, samt rymmer dess magasin bara 10 boll. Utöver det måste man utföra en pumprörelse mellan varje skott. Detta är dock inget hinder, för flertalet kaxiga spelare med dyra semis har blivit markerade av skickliga spelare med stockguns. Naturligtvis lämpar den sig bäst för att spela mot andra stockmarkörer och flertalet turneringar spelas runt om i världen, endast för stock. Även om dess popularitet har minskat lite i Europa på sista tiden, så tycker många att en spelomgång med enbart stockmarkörer är en riktig utmaning.

Pumpmarkören
Pumpmarkören, eller pumpen, fungerar i princip som stockmarkören, men har oftast gevärsform. Man måste pumpa mellan varje skott, men oftast har markören en autotrigger som möjliggör något som kallas slamfire. Istället för att pumpa, trycka in avtryckaren, släppa upp avtryckaren, pumpa... osv, så håller man bara in avtryckaren och utför kontinuerligt pumprörelsen. Detta göra att man med lite övning man få iväg kanske 5-6 boll i sekunden. Därför används constant air, dvs större påfyllbara gastankar som kan räcka till mellan 250-1000 skott per fyllning. Även magasinen är större. Vanliga storlekar är 40, 150, 200 el. 300 boll.

Semimarkören
Semimarkören är till utseende lik pump-markören (gevärsform), men saknar just pump. Istället för att användaren måste utföra pump-rörelsen gör markören det själv med gastryckets hjälp. Detta kan ske på flera olika sätt, i semin på bilden sker det med en sk blow-foward mekanism. Därmed behöver man bara trycka upprepade gånger på avtryckaren för att skjuta flera bollar. Utan att gå allt för djupt kan vi konstatera att semin har flera fördelar. Den blir på grund av att man slipper pumprörelsen, snabbare att skjuta med. Man behöver inte visa så mycket av sig på spelplanen (Ingen pumparm som sticker ut). Den mänskliga faktorn elimineras lite vid pumpningen, etc... Dessvärre är en bra semi dyr, och en dålig skytt med semi lär göra av med mycket pengar på boll. Man rör sig mindre under spel på grund av den högre risken att bli träffad. Just därför är fortfarande stockgunen populär.

Paintballs
En paintball är en stor rund softgel med en färgad vätskefyllning, som en stor rund vitaminkapsel eller badoljekula. Skalet består av ett tvådelat gelatin-skinn och fyllningen en vattenbaserad vätska färgad med samma pigment som används inom godis och livsmedelsindustrin. Därigenom bryts en paintballkula ned snabbt i naturen och markeringar på kläder går lätt att tvätta bort. Normaldiametern för en paintballkula är 0.68 tum, men även 0.62 och 0.50 förekommer. 1833 började denna teknik att inneslutande av vätska i gelkapsel användas inom läkemedelsbranchen. Därför är många läkemedelsföretag, som R.P. Scherer, även paintballtillverkare (Sparks, 1995).

Säkerhetsutrustning
Det går ej att spela paintball utan säkerhetsutrustning. Det finns allt från nackskydd, handskydd, knäskydd till suspensoar. Dessa är naturligtvis bra att använda, de flesta gör det också, men det finns en del utrustning som man inte kan spela paintball säkert utan. Dessa är masken och barrelpluggen. Det bör än en gång påpekas att trots allt prat om paintballens fysiska farlighet inträffar det fler skador inom golf än inom paintball.

Masken
Utan användande av skydd är de mest utsatta kroppsdelarna utan tvekan ögonen. Därför bör man inte ens närma sig en paintballbana utan mask och man skall absolut inte beträda den. Godkända paintballmasker har tjocka bussningsupphängda linser som klarar enorma anslagskrafter, många har dessutom dubbelglas. De som tror att t ex skidglasögon skulle kunna uppfylla samma funktion har helt fel. En lite dyrare mask skyddar även ansikte, panna och öron. Tillsammans med en huvudbonad och ett nackskydd är hela huvudet totalt skyddat.

Barrel plug
En barrel plug är en liten anordning man sätter i pipan för att undvika "vådaskott". Den tar upp energin från en oavsiktligt skjuten boll genom sin friktion mot insidan av pipan. Därför skall alltid en markör vara pluggad, d v s försedd med barrel plug, vid områden som inte kräver mask.

Kläder
Man kan spela paintball i nästan vilka kläder som helst. Vissa kläder där färgen inte fäster bra får inte användas vid tävlingar, i övrigt är det fritt fram. Naturligtvis bör man anpassa kläderna efter vädret, men man bör ändå ha heltäckande kläder på sommaren

Det område man spelar paintball på kan utseendemässigt variera, men det finns vissa krav man måste kunna ställa. Dessa varierar dock kraftigt beroende på om det är en utomhus- eller inomhusbana.

Utomhusbana
Det är tillåtet enligt allemansrätten att sätta upp en tillfällig paintballbana i skogen (Grannys, 1996). Avlägsnar man allt skräp samt ser till att inga andra störs så är ingen skada skedd. Men, man bör be om markägarens tillstånd, framförallt om man har tänkt att spela fler än en gång på samma ställe. Får man tillåtelse finns det en del praktiska detaljer man måste ombesörja, vissa även vid en provisorisk bana. Ett par av dessa presenteras nedan. Naturtypen på bana varierar beroende på vad man skall använda för markör samt vilken spelform som kommer att spelas mest. En stockmarkörbana bör vara djup och tät så att man kan smyga nära varandra innan man blir upptäckta. En pump-/semimarkörsbana däremot bör vara lite större samt fri från sly. Dessa markörer går i regel längre och då är det frustrerande att hela tiden se bollarna slås sönder mot slyn, istället för att nå sina mål. En utomhusbana för 4 - 20 spelare bör vara mellan 40 * 60 m till 150 * 250 m, vilket varieras efter terräng och spelform.

Avspärrningar och skyltar
Man måste för förbipasserandes skull tydligt markera att man ej skall närma sig spelområdet utan paintballmask. Detta kan praktiskt lösas genom tydliga skyltar och avspärrningar, samt kanske framförallt genom att spelare och domare hela tiden håller ögonen öppna för att i god tid kunna varna nyfikna åskådare. Avspärrningarna markerar samtidigt bangränsen, vilket är viktigt att veta under spelets gång, då det kan vara bra att röra sig så nära flankerna som möjligt.

Safety zone
Då man blir markerad under spelets gång eller när man vill sitta och fika mellan spelomgångarna går man till safety zonen. Inom zonen, som ligger på behörigt avstånd från spelplanen, får man ej medföra opluggade markörer. Därför måste man inte heller bära mask inom safety zonen.

Inomhusbana
För en inomhusbana är förberedelserna lite annorlunda. Här är det lika viktigt att tydligt markera att man bör bära mask. Dock bör det vara enklare att spärra av banområdet på grund av väggar och andra naturliga avspärrningar. En safetyzone kan helt enkelt vara ett enskilt och mot banan välstängt rum. Däremot behöver lokalerna troligtvis förses med värn, strukturer och gömställen på de mer öppna områden som kan finnas. Men, på grund av hur olika lokalerna kan vara är det svårt att säga något konkret som gäller överallt.

De juridiska regler som finns är från och med 1 april 1996 för första gången riktigt enkla. De beskriver kort och koncist att paintballspel med markörer med en kaliber på minst 16 mm, skjutandes färgbollar, är lagligt. Paintballspelet får inbegripa att man med markörerna markerar varandra. Utgångshastigheten på markören begränsas ej.

Utgångshastigheten på en markör är dock frivilligt begränsad till 300 fps (ca 100 m/s) av världens paintballorganisationer. I Sverige medför högre tryck som sagt inget brott, men man kan inte spela på de spelfält och turneringar som finns. EPSF har väldigt exakta samt stränga regler för turneringsspel som gäller till största delen i hela västvärlden. Dessa ryms på ca ett dussin A4 och man kan beställa de nyaste genom EPSF. (vår obs: EPSF finns inte längre)

Inom paintball kan man säga att det finns två olika sorters regler: Säkerhetsregler och spelregler. Spelreglerna talar om vad spelet på planen går ut på, t ex fånga en flagga, och kan variera från bana till bana beroende på den spelform man använder. Dessa beskrivs därför under både under rubriken ‘Spelregler’ och ‘Spelformer’ nedan. Säkerhetsreglerna är däremot ganska lika världen över och behandlar saker som markörernas utgångshastighet mm. Eftersom många nybörjare provar på paintball börjar man i stort sätt alltid speldagen med en regelgenomgång. Eftersom regler kan variera nämner jag bara de mest adekvata här.

Spelregler
Det finns många olika spelregler, men eftersom dessa kan variera från plats till plats presenterar jag bara två stycken som man är bra att känna till även vid första speltillfället.

Flaggregeln
I princip alla är överens om att en spelare bärandes på en flagga (se ‘Spelformer’) inte får gömma den utan måste hålla den synligt i handen. Vad däremot en flaggbärare skall göra om han blir markerad, det finns det desto fler varianter på, av vilka jag presenterar de två vanligaste.

Träffregeln
Nästan överallt är en spelare markerad och ute ur spelomgången om hon får en direktträff som lämnar kvar färgspår. Om bollen däremot inte spricker, utan bara studsar, så får man fortsätta spela. Detta fenomen kallas för en Bouncer. Om en boll träffar t ex ett träd bredvid en spelare och stänker färg på henne så blir det lite mer komplicerat. Om en domare såg att det bara var färgstänk så får man fortsätta spela. Var det däremot ingen domare som såg det ske, så är man ute ur spelet om någon utav färgansamlingarna från stänken är stor som en 10-krona.

Säkerhetsregler
EPSF har som sagt väldigt många säkerhetsregler som behandlar i stort sätt allt man stöter på inom paintball, t ex hur man bör anlägga gångstigarna mellan paintballbanor. Av utrymmesskäl tas inte alla upp, men några av de viktigaste är:

Domare
För att kunna följa reglerna enklare har man i regel domare på spelplanen. Dessa kan t ex hjälpa en spelare att kontrollera om hon blivit träffad på ryggen, vilket kan vara svårt att avgöra själv. För att kunna samarbeta med domarna bör man känna till begreppet Paintcheck. För att be en domare kontrollera om man är markerad ropar man ‘paintcheck på mig’. Domaren börjar med att förklara spelaren neutral. Detta betyder att han inte får göra något, som att förflytta sig, vilket även till viss del gäller för de spelare som är i kontakt med honom, te x som sitter och försöker markera honom. Dessa får inte dra fördel av en spelares neutralitet genom att t ex springa framåt och vinna mark. Däremot får de försvara sig och agera mot andra spelare. Man kan även be en domare kontrollera en annan spelare som man tror sig ha träffat genom att ropa ‘paintcheck på...’ och uppge spelarens position.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Paintball är en lagsport där enskilda icke samspelta talanger har svårt mot sämre spelare som spelar ett bra lagspel. Samspelthet kommer med tiden, men tills dess är det ett par saker man bör ha i minnet.

• Håll din markör ren, framförallt dess pipa. Paintballkladd i markören minskar precisionen.
• Ha en plan, ju enklare desto bättre. Istället för att alla börjar virra omkring efter ett lämpligt skydd när spelet börjar så bör alla veta var de skall gå samt var de skall försöka ta sig under spelets gång.
• Sprid ut laget. Om ni sitter i en klunga blir ni ett enda stort mål. Sprider ni ut er kan ni däremot ha kontroll över ett större område samt försöka omringa motståndarna.
• Håll reda på flankerna. I stort sett alla genombrott på banan sker på flankerna. Håll därför ett bra flankförsvar, samt bryt igenom motståndaren linje om det går. Då kan ni kanske omringa dem, eller försöka nå deras flaggbas.
• Lär er att retirera. Man tjänar inget på att sitta kvar om man har ett dåligt läge eller märker att man håller på att bli omringade. Backa då istället och försök markera motståndarna då de byter position för att följa efter.
• När spelet startar, försök att vinna så mycket av banan som möjligt, d v s spring så långt ni kan innan ni går ner i skydd. För varje meter man vill ta sig framåt senare kommer man få betala dyrt för i markerade spelare, gas och boll.
• Använd de skydd som finns. Sitt inte heller tryckta mot skydden, utan försök sitta en meter bakom istället. Då visar man inte så mycket av sig då man tittar fram med markören.
• Kommunicera. Se till att det egna laget vet vad som sker på planen. Ser du att motspelare rör sig åt vänster, så ropa det åt dina lagkamrater så de kan omgruppera sig vid behov. Ser du var en spelare gömmer sig, tala om det så kan dina lagkamrater hjälpa till att markera honom.
• Koncentrera eran "eld". Om ni är flera som försöker markera en spelare från olika håll har han mindre chans att skydda sig från bollen.

Paintball kan spelas på flera olika sätt. Den äldsta varianten kallas Capture the flag och det är från den som de andra varianterna har sitt ursprung. Nedan presenteras endast ett par varianter tillsammans med ett par taktiska tips från mig själv samt Jim Fox (1995). Dessa tips gäller oftast laget som helhet och bör användas tillsammans med ovanstående rubriks innehåll, ‘Hur man bör spela paintball - taktiska tips’. För att undvika förvirring har jag inte översatt de amerikanska namnen på spelformerna.

Capture the flag
Den populäraste och mest spridda spelformen heter capture the flag. Den spelas praktiskt taget över hela världen, av rekreationsspelare såväl som på tävlingsbanorna. Kan spelas såväl utomhus som inomhus. Spelarna indelas i två lag. Varje lag har vars en flaggstation som även är deras utgångspunkt. För att vinna måste man hämta andra lagets flagga och ta den till sin egen flaggstation. Föreslagna matchtider; 15 minuter för få spelare på en liten bana. 25 minuter för spel med upp till 25 spelare.

Taktik
Man har valet att lämna ett försvar vid sin flaggstation, eller att rycka fram med samtliga spelare. Att lämna basförsvarare gör naturligtvis att man får ytterligare en chans att hindra motståndarlaget att nå flaggan, men försvagar samtidigt de framryckandes möjligheter. Därför bör man endast lämna kvar basförsvarare vid spel med många deltagare. Man bör röra sig i små grupper längs flankerna samt i mitten. Troligtvis kommer genombrottet på någon flank. Det är viktigt att hela tiden hålla kommunikationen uppe.

Attack and Defend
En variant av Capture the flag, fast bara ett lag har en flaggstation som de skall försvara. Det andra laget har ingen flagga att försvara utan skall helt enkelt hämta motståndarlagets flagga och föra den en viss distans från flaggbasen, kanske 50 meter. Matchtiden är ganska kort; 5 - 10 minuter för upp till 10 spelare, 15 - 20 min för upp till 40 spelare, vilket gör spelet snabbt och rörligt.

Taktik
Det attackerande laget bör försöka få så många vinklar på försvararna som möjligt, oftast genom att helt enkelt omringa dem. Vissa regler tillåter det försvarande laget att lämna flaggbasen, vilket gör spelet intressant. Då kan de nämligen pusha i mitten och bryta de attackerandes styrka i två, vilka utan kommunikation och troligtvis omringade kommer att ha svårt att klara sig.

Football
Denna variant har bara en flagga vilken står placerad i mitten av spelplanen. Varje lag startar vid en bas; baserna skall ha samma avstånd till flaggan vilket bör vara cirka 25 - 30 meter. Målet i spelet är att hämta flaggan och hänga den i motståndarlagets bas.

Taktik
En del lag utser en eller två flaggtagare som lägger ned sina markörer vid spelets start och rusar för att hämta flaggan. Om de lyckas springer de tillbaka och hämtar sina markörer under skydd av resten av laget, Därefter avancerar man fram mot motståndarbasen , som i Capture the flag. Här är det mycket intressant vilken flaggregel som gäller, dvs om en markerad flaggbärare lägger ned eller står kvar med flaggan, eller om den skall hängas upp vid flaggbasen igen.

Turneringsspel
För de som spelat ett längre tag och känner sig redo för att börja tävla inom paintball anordnas det varje år flertalet turneringar. En turnering är en stor tävling där paintball-lag möter varandra. Turneringens utformning kan skilja, men generellt gäller att på en turnering får varje lag poäng efter sina insatser. Man har ofta poolspel där alla möter alla i sin grupp för att gruppsegrarna senare skall kunna mötas i finalspel. Konkurrensen är hård och både spelarna och domarna brukar hålla hög klass. I USA finns det personer som har som yrke att vara professionella turneringsspelare.

En person som inte varit i närmare kontakt med paintball har kanske fått uppfattningen att det är en krigslek. Detta behöver inte vara så konstigt, eftersom personen i fråga kanske bara har hört talas om en liten del av det paintball är, och hur det går till (mer om detta under ’Vilka rykten cirkulerar om paintball). För att reda ut begreppen kan det vara lämpligt att ta reda på vad paintballspelarna respektive den övriga allmänheten tycker.

Då paintball inte är användbart i ett militärt övningssyfte, inte ens för att öva gerillakrigföring (Forsberg, 1993), minskas debatten ner till en psykologisk nivå.

Vad tycker paintballspelarna?
En fråga man kan börja med att ställa är om paintballspelarna kopplar samman paintball med krig. Genom att betrakta världens alla paintballorganisationer som en "paintballens folkrepresentation" bör man genom att studera deras uppfattning i frågan se vad paintballspelarna tycker. Gör man detta märker man snabbt att alla organisationerna hela tiden strävat efter att förklara att denna koppling inte existerar. Sålunda associerar inte paintballspelarna paintball med krig.

Vad tycker utomstående?
Problemet man har då är att utomstående som endast ser bilder av kvinnor och män i kamoflaugekläder hållandes "leksaksvapen", bredvid tidningsrubriker som "Splash! - Du är död!" troligtvis inte kan göra annat än att dra slutsatsen att det måste vara något smärre fel på dessa "hobby-Rambos". Detta borde kunna avhjälpas genom att paintballspelarna genast ser till att informera människor, som av en eller annan anledning kommer i kontakt med paintball, om hur de ser på saken. Även om personen beslutar sig för att inte tycka om paintball så lär han se att spelarna uppfattar paintball som en sport, och inte som en krigslek.

Nästa problem man kan stöta på är att det naturligtvis kan kännas obehagligt för en person, som varit i kontakt med ett krig, att se vänner med militärkläder spela med vapenlika markörer. Detta är troligtvis svårare att tackla, eftersom det är personen själv som associerar mellan paintball och krig, även hon kanske till och med förstår att kopplingen mellan dem är i det närmaste obefintlig. Varje individ måste nog på sitt eget sätt glömma respektive behandla sina tankar i frågan, så någon självklar lösning passandes alla existerar troligtvis ej...

Tillbaka till innehållsförteckningen

De största skälen till att man kopplar paintball till krig är, vad man hör i media, användandet av markörer, samt bruket av kamoflaugekläder. Därför kommer dessa avsnitt behandlas var för sig.

Negativ Media
Alla nya företeelser, t ex television i sin ungdom, möts i regel med misstänksamhet och lite "rädsla för det okända". Detta är naturligt och resulterar i både positiva och negativa tendenser, en negativ är främlingsfientlighet. Paintballs kombination av att vara något nytt, samt innehålla inslag av, i folkmun, "vapen och beskjutning av varandra", gjorde naturligtvis paintball till ett omdiskuterat ämne, inte minst i svensk dagspress.

Generellt kan man säga att de artiklar som varit negativa är få och har skrivits av journalister som inte spelat paintball, t ex Britt Östlunds artikel ‘Låtsaskrig - och på riktigt?’ (1992), där hon talar om väldsfrånvända låtsaskrigare som sprider våldet. Hennes artiklar replikerades dock och hon blev bjuden på att provspela, vilket hon avböjde.

De artiklar som skrivits av journalister som provspelat talar däremot i regel om en ny spännande lek eller sport, men ofta under uppseendeväckande rubriker som ‘Splash! Du är död!’ (Bogerius, 1993). Mängden artiklar, framför allt de negativa, har dock minskat med tiden, vilket kanske är ett tecken på att paintball inte längre anses som något nytt och uppseendeväckande.

"Man skjuter på varandra med vapen"
Att paintballmarkören på lite håll kan se ut som ett vapen är tragiskt. För ett av paintballspelets viktigaste moment är ju just att markera varandra, och på grund likheten mellan ett vapen en markör kan det för en oinvigd se ut som paintballspelare försöker skjuta varandra. Därför strävar paintballindustrin efter att få markörer att utseendemässigt skilja sig mer och mer från vanliga vapen. T ex genom att eloxera (ungefär lackera) en markör i roliga och uppseendeväckande färger, som på bilden.

Markören kommer nog alltid att se ut som ett slags vapen, häftiga färger till trots. Därför bör paintballspelare vara försiktiga med att exponera sina markörer offentligt för att undvika missförstånd. Till och med under bilfärder till och från paintballbanan bör markören vara nedpackad och det skadar inte om pipan är borttagen.

"Man klär sig som militärer!"
Att de flesta paintballspelare klär sig i kamoflaugekläder ger också fel signaler till utomstående. Förklaringen till klädvalet är i och för sig enkelt. Huvuddelen av allt paintballspel sker i skogen, så för att synas mindre använder man kläder i naturens färger.

Men, varför använder då inte fler paintballspelare jägarkläder, för att slippa kopplingen till militären. Det finns två skäl. Dels kostar jägarkläderna mycket mer, dels håller oftast militärkläder bättre i tvätten, och paintballkläderna tvättas ofta p g a all färg man får på sig. Lösningen kanske är att paintballindustrin tar fram billiga kläder för skogsspel, eventuellt med icke militära mönster. Detta håller troligtvis redan på att ske, för nyligen började kläder säljas med kamoflauget ‘Dinosaurs’, vars mönster är små bruna dinosaurer på grön bakgrund.

Paintball beskrivs ibland som en våldsam sport. De som beskriver den som sådan kanske samtidigt är intresserade av boxning, amerikansk fotboll eller ishockey - alla sporter med inslag utav våld. Är de felinformerade, eller ligger något annat till grund för deras tankar? Kanske lite av båda.

Om vi tittar på just sporterna amerikansk fotboll och ishockey, kan vi dra slutsatsen att de tuffa tag som sporterna innehåller är accepterade på grund av deras historia och traditioner. De våldsamma delarna (body checking, tacklingar) anses som acceptabla för att de kan vara nödvändiga för att vinna spelet; det är en del av spelet. "Våldet" i dessa sporter definieras som "kontrollerat våld", och för att hålla det på en, enligt spelet, normal nivå får man bestraffningar (utvisning) om man använder det för mycket.

Det är med detta som grund vi bör betrakta paintball. Paintball är ju mycket ungt och håller fortfarande på att utvecklas. Det anses våldsamt för vi pekar med markörer mot varandra. Men ändå, är det våldsamt om man har ovan nämnda sporters "kontrollerade våld" i åtanke. Markörerna är inte gjorda för att skada, utan för att markera. Kroppskontakt är inte tillåten, samt är säkerhetsreglerna väldigt stränga. Kan det vara så att paintball helt enkelt är för ungt för att kunna klassas som en riktig sport, och är det därför som man uppfattar det som våldsamt?

Tillbaka till innehållsförteckningen

En vuxen individ kan med sina erfarenheter som grund ta ställning till om paintball är moraliskt riktigt eller ej. Ett barn däremot, håller ju på att bygga upp denna grund dag för dag, med sin omgivning som mall. Kan det då vara farligt att låta ett barn komma i kontakt med paintball, och klarar hon att se den klara gränsen mellan paintball och krig?

För ett barn är det väldigt lätt att gå över moraliska gränser utan att för stunden känna hur fel det är. Detta beror till stor del på att hon helt enkelt inte har lärt sig vilka gränser som finns. Detta gör barnet från en förebild, troligtvis, fadern eller modern, vid låg ålder för att senare finna andra idoler att ta efter. Därför bör man inte låta unga barn spela paintball på egen hand, för de bryter lättare mot säkerhetsregler, samt kanske spelar paintball med filmer som förebilder, vilka säkerligen inte ens handlade om paintball.

Om barnet däremot introduceras till paintball tillsammans med vuxna tror jag att det istället är väldigt lärorikt för henne. Inom paintball klarar man sig inte utan ansvar, självdisciplin samt förmågan att samarbeta. Detta är mycket bra för ett barn att lära sig, vilket hon troligtvis kommer att sträva efter, då hennes idoler, de duktigaste spelarna, med största säkerhet spelar så. Självkänslan hos barnet byggs upp också, eftersom hon blir en i gänget, en som de andra har förtroende för.

För föräldrar kan paintball vara ett sätt att lära känna sina barn. Sal Brigugio berättar i sin artikel ‘Should kids play paintball?’ (1996) att de stunder då han spelar paintball med sin son Tore, är i stort sett de enda då han känner att han och Tore kan kommunicera på samma nivå, trots 42 års åldersskillnad. Man talar om strategier, rengör utrustning tillsammans samt sätter total tilltro till varandra på spelplanen.

Troligtvis finns det alltså många fördelar för barnen att vinna om de spelar paintball under ordnade former, men föräldrarna måste se till att det verkligen sker seriöst.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Sedan paintballmarkörerna släpptes ut på den civila marknaden i USA 1982 har utvecklingen gått snabbt. Från att paintballspelare varit lokala företeelser utan kontakt mellan varandra, har en världsomfattande sport börjat ta form. Det är inte längre så konstigt att spela eller prova på paintball längre, snarare lite spännande.

För min egen del kan jag bara säga, att efter att ha provat på ett par olika idrotter är det bara konstatera att paintball är den trevligaste av dem alla. Det spännings- och tävlingsmoment som ingår är otroligt spännande, men känns ändå inte stressande. Jag känner en enorm samhörighet både mot dem jag spelar med och emot. Planering och strategi är ett roligt moment med ofantligt många olika möjligheter. Men framförallt, så har jag träffat så många nya vänner med olika åldrar och bakgrunder. Man sätter nämligen alla skillnader åt sidan på spelplanen, och den känslan sitter kvar efter spelet.

Jag hoppas att detta arbete kan få de som tvivlat på att paintball är något seriöst att känna sig lite lugnare. Vidare tror jag att bristen i arbetet är uppenbart; för att verkligen förstå vad paintball är, måste man provspela det. Jag tror mig kunna utlova en dag fylld av sällan skådad spänning, full av glada miner. Faktum är att jag själv under de år jag spelat, 1992-, inte har sett någon som har varit sur under spel, förutom om utrustning har krånglat så att personen inte kunnat vara med och spela...

Hoppas att vi möts någon gång på en paintballbana !!!

 

Tillbaka till innehållsförteckningen

Boogymen, för all hjälp, samt ert stöd !

Douglas Potter, för all hjälp, trots mitt strul !

Anders Elmgren, min handledare !

samt...

Alla ansvarsfulla paintballutövare världen över !!!

Tillbaka till innehållsförteckningen

• 12 gram - En gaspatron på 12 gram som kan användas till att driva en markör, räcker till cirka 25 skott. Den är ej påfyllbar.
• Antisiphon - En tank utrustad med antisiphon ger lättare ifrån sig kolsyra i gasform än i flytande form.
• Boll - Svenskt slanguttryck för en eller flera paintballs. Böjs; en boll, flera boll.
• Bolt - Oftast den del i en markör som för bollen till rätt avfyrningsläge samt möjliggör och riktar gasutflödet mot den.
• Bottom line - Anordning som möjliggör fäste av gastanken vid botten av markörens handtag. Detta ger bl a bättre siktesmöjligheter.
• Butt plate - Fästes på markörens tank för att den skall kännas skönare mot axeln. Jämförbar med ett rekylskydd längs bak på en gevärsstock.
• Constant air - Då markören får drivgas från en större påfyllbar tank, vanligtvis på 3.5 - 20 oz.
• Crono - se cronograf.
• Cronograf - Apparat som mäter en markörs utgångshastighet, vanligen i fps. Finns i flera former.
• Ecotube - Kort för economy tube. En behållare för extra boll. Rymmer oftast 70-100 boll.
• Elbow - Adapter för fäste av magasin på markör. Är ett slags litet "böjt rör".
• Flank - Långsidan på en paintballbana.
• Färg - Svenskt slanguttryck för flera paintballs, dock inte lika vanligt som boll. Kan också betyda de färgspår man för på sig vid träff.
• Gas - Den drivgas som markörerna kräver; kolsyra, luft eller kväve.
• Hammare - Inre del av paintballgevär som vanligtvis spännes upp mot bolten, med en fjäder emellan. Lossas vid tryck på avtryckaren, vilket resulterar i att gasflödet öppnas.
• Het markör - Paintballmarkör med för hög utgångshastighet.
• Mag - Magasin, behållare för paintballs.
• Markör - se paintballmarkör.
• Mjukglass i pipan - se pipsprängning.
• Neck protector - Halsskydd, oftast tillverkat i neopren.
• On/off - Ett valve med manuell på- och avstängningsmöjlighet.
• Paintballmarkör - En markör, en slags pistol eller gevär, som med hjälp av tryck slungar iväg en liten färgfylld boll.
• Paintballpark - Större paintballanläggning med flera paintballbanor. Oftast i privat regi med marköruthyrning och uttagande av avgifter för spel på banorna.
• Paintballs - Färgfyllda gelatinkulor, se rubriken ‘Hur fungerar paintballmarkören’ för mer information.
• Paintballturnering - Officiell paintballtävling.
• Paintcheck - När en domare kontrollerar om en spelare är träffad.
• Pin valve - Valve som öppnas automatiskt när det skruvas på en markör och stängs när det skruva av.
• Pipsprängning - När en boll går sönder i pipan och lämnar kvar massa kladdig färg.
• Pouch - Hållare för supertubes, ecotubes eller likn.
• Pump - Kort för pumpmarkör.
• Quick change - hållare för 12 grams gaspatron.
• Rekreationsspelare - Spelare som ej spelar aktivt i ett lag, utan spelar bara för att det är kul, utan tävlingsambitioner.
• Remote system - Anordning som gör att man kan ha gastanken på ryggen istället för på markören. Tanken kopplas istället till markören med en slang.
• Semi - kort för semiautomatisk markör.
• Siphon - ett slags stigrör som gör att en tank lättare ger ifrån sig flytande kolsyra genom valvet.
• Site - paintballpark, ev också paintballbana.
• Slamma - använda slamfire.
• Slamfire - snabbt skjuta flera boll med en pumpmarkör genom att konstant hålla inne avtryckaren samt pumpa flertalet på varandra följande gånger.
• Squeegee - en sorts piprensare. Finns i flera utföranden med olika namn, ex; jerk squeegee, pull-threw squeegee, down-the-barrel squeegee etc.
• Supertube - samma funktion som en ecotube, fast mer påkostad och med ett uppfjädrande lock.
• Tank - Påfyllbar gasbehållare.
• Turnering - se paintballturnering.
• Turneringsspelare - Spelare som spelar med ett lag som deltar i paintballturneringar
• Valve - En tanks fäste. Innehåller säkerhetsventil samt ett gängat fäste så tanken kan kopplas till exempelvis en markör.
• Wiper - person som avsiktligt torkat bort en markering (träff) under pågående spel, fuskare.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Action Persuit Games, 1994. May 1994, Vol.8 No.5. Burbank

Action Persuit Games, 1995. September 1995, Vol.9 No.9. Burbank

Action Persuit Games, 1995. November 1995, Vol.9 No.11. Burbank

Bogerius, David, 1993: Splash! Du är död!: Svenska Dagbladet, 1993-01-22

Boogymen, 1996: Allmän hjälp: Paintballag

Brigugio, Sal, 1996: Should kids play paintball?: Action Persuit Games, November 1995, Vol.10 No.3. Burbank

Bäckdahl, Henrik, 1996-01-29. telefonintervju (före hans första paintballgame)

Bäckdahl, Henrik, 1996-01-30. intervju (efter hans första paintballgame)

Forsberg, Jon, 1993: Paintball ingen lek med våldet: Östgöta Correspondenten, 1993-02-05

Fox, Jim, 1995: Sixteen Ways to Sunday: Action Persuit Games, September 1995. Volyme 9 No.9, Burbank

Granny´s personal, 1996-01-29. intervju (paintballaffär, Jkpg (( 036 - 711056))

Green, Anders, 1996-01-29. telefonintervju (före hans första paintballgame)

Green, Anders, 1996-01-30. intervju (efter hans första paintballgame)

Järnias personal, 1995. intervju (järnaffär, Jkpg)

Lock, Stock and Barrel, 1995: Action Persuit Games, September 1995. Volyme 9 No.9, Burbank

Nordgren, Håkan, 1993: Nybörjarguide: Scandinavian Paintball Games, Nr 1, januari 1993

Paintball Sports, 1995. December 1995, Vol.7 No. 77. New York

Potter, Douglas, 1996: Styrelsemedlem i EPSF: Telefonintervju 1996-04-10

Robinson, Kevin, 1996: Can anybody play paintball?: Action Persuit Games, Februari 1996. Volyme 10 No.2, Burbank

Schubertsson, Peder: Öppna norska mästerskapen i paintball 1992: Painballmagazinet, Nr 1, 1992

Sparks, Jessica J., 1995: Meet the world of paintballs: Action Persuit Games, August 1995. Volyme 9 No.8, Burbank

Tanner, Mack, 1995: Extreme Predjudice, How the Media Misrepresent the Mititia Movement: Reason Magazine 7, 1995: (macktanner@delph.com)

Östlund, Britt, 1992: Låtsaskrig - och på riktigt?: Östgöta Correspondenten, 1992-11-09
 
Foto: Bl a av Håkan Nordgren

Tillbaka till innehållsförteckningen